Veckobrev – det efterlängtade beskedet

Hej alla trogna Veikko-stödjare, hei kaikki uskolliset Veikon tukijat!

Per Mosseby & Anne Neffling Ulveby

Idag kom det efterlängtade beskedet: Vaxholms kommun låter Veikko flytta till Suomikoti!

Det är en seger – äntligen tog Vaxholms kommun sitt förnuft till fånga. En sak är dock helt säker: u tan det massiva stödet och engagemanget från medlemmarna i Facebook-gruppen Veikko vs Vaxholm hade Vaxholms kommun inte gett med sig och fattat det här beslutet. Det är på grund av alla er –  nästan 20 000 människor –  som Veikko nu får sin önskan om att tillbringa sina sista år i en miljö där han kan göra sig förstådd uppfylld! Kiitos teille kaikille siitä! Tack till er alla!

Den gångna veckan har varit fylld av möten och diskussioner. Det är mycket som har skett bakom kulisserna som vi inte vet någonting om. Några av ”de ansvariga” har åkt/skickats iväg på långsemestrar eller tjänsteresor (just långa tjänsteresor har kommunen av någon anledning alltid råd med), samtal och diverse besök mellan kommunen och de närstående har genomförts och socialnämnden har sammanträtt under ett extrainkallat möte i onsdags den 2 juni. Utanför kommunhuset samlades då återigen en skara varma och engagerade Veikko-stödjare som till och med dokumenterade det hela och postade alltsammans på Youtube – det är underbart hur självgående och drivande våra fantastiska finnar är!

Förra lördagen var kommunstyrelsens ordförande Per Mosseby (M) på besök hos Veikko. Det kändes som att någon för första gången verkligen lyssnade och tog till sig det Veikko sade. Nu, drygt en vecka senare har beslutet tagits. Längre än så tar det inte att gå en gammal människa till mötes. Det hela visar hur fort det här ärendet hade kunnat behandlas om bara viljan hos politiker och tjänstemän i Vaxholms kommun hade funnits där från början. Istället lämnas man med en lite bitter eftersmak – Veikko hade kunnat sitta på Suomikoti redan för länge sedan, vore det inte för Vaxholms märkliga och ytterst olämpliga agerande. Hela den här affären kommer att sätta en stämpel på Vaxholm som kommer att sitta kvar under en lång tid framöver. Det är mycket som fortfarande bör och kommer att lyftas fram i ljuset.

Det viktigaste just nu är hur som helst att Veikko kan ställa in sig på en flytt till Suomikoti. Det är glädjande, inte bara för Veikko, utan också för hans son Pentti som kämpat och malt på mot kommunen sedan augusti förra året. Det har krävt oerhört mycket kraft och tålamod från en man som personifierar den finska sisun. Tack Pentti, för att du orkat gå hela vägen!

Till sist – det har varit fantastiskt att se den omtanke, värme och det brödra- och systraskap som visats upp under den senaste månaden. Veikkos kamp har enat människor över generations- , språk- och landsgränser. Det är rörande hur enade och envisa vi kan vara när det väl gäller. När det handlar om att göra rätt för sig. Det har Veikko och alla ni andra verkligen gjort.

Det samma kan man tyvärr inte säga om Vaxholm.

Kaveria ei jätetä – man lämnar inte en kamrat!

Mikko Viitala

Våra fantastiska finnar

Man blir så glad. När alla andra blivit ”bortdribblade av kommunen” som Hannu J Haanpää själv uttrycker det i ett av klippen, så står de envisa, engagerade och varma människorna där, utanför kommunhuset och visar sitt stöd för Veikko. Och inte bara det. De genomför dessutom medborgarjournalistik av högsta klass och intervjuar kommunchefen Per Törnvall, som vänligt nog kom ut för att hälsa på dessa underbara människor!

Här ett av sammanlagt fem klipp. Samtliga länkar vi till i högerspalten här på bloggen.
Tack Pertti Johannes Koistinen, Hannu J Haanpää och ni andra som var på plats!

Finlands social- och hälsovårdsminister uttalar sig

Precis som finska Iltalehti så fortsätter SR Sisuradio sin bevakning av fallet Veikko och frågan om finskspråkig äldrevård i Sverige. Bland annat uttalar sig Finlands nya social- och hälsovårdsminister Juha Rehula (på finska):

” Meillä on huoli suomalaisista ja suomea puhuvista. Meidän täytyy yrittää yhteensovittamisen ja informaation kautta hakea parempaa tavoitetilaa, sanoo vasta viikko sitten tehtävässään aloittanut Suomen uusi sosiaali- ja terveysministeri Juha Rehula. Hän lupaa nostaa ruotsinsuomalaisten vanhusten asiat esille Pohjoismaiden sosiaali- ja terveysministerien kokouksessa juhannusviikolla”.

Snabböversättning till svenska:

”Vi är oroliga för finländarna och de finskspråkiga i Sverige. Med samarbete och information  måste vi försöka hitta bättre målsättningar, säger Juha Rehula som började på sitt nya ämbete för en vecka sedan. Han lovar att ta upp de sverigefinska äldres situation på de nordiska social- och hälsovårdsministrarnas möte under midsommarveckan”.

Social- och hälsovårdsministern säger också att det finns mycket kvar att förbättra. Speciellt med tanke på alla de finländare som kom till Sverige på 1960- och 1970-talet, och som riskerar att tappa språket på gamla dagar.

”Viimein suomenkieliseen hoitokotiin?”

Så lyder rubriken på en artikel i kvällstidningen Iltalehti den 2 juni. På svenska betyder det ”Äntligen till finskspråkigt vårdhem?” I artikeln kan man bland annat läsa (på finska först, sedan på svnska):

Veikko Virtasen, 90, kohtelu Vaxholmin kunnassa on poikinut useita kanteluja Ruotsin oikeuskanslerille.

Facebook-tukiryhmä Veikko vs Vaxholm on puolestaan viikossa kasvanut jäsenmäärältään kymmenkertaiseksi. Sotaveteraanin tueksi on myös käynnistetty nimien keruu internetissä.

Ruotsalaisilta tulevan tuen määrästä kertoo jotain se, että Virtasen kohtalosta kertonut, Ruotsin suurimman iltapäivälehden Aftonbladetin artikkeli äänestettiin Ruotsissa kyseisen lehden viime viikon vaikuttavimmaksi jutuksi.

På svenska:

Behandlingen av Veikko Virtanen, 90, i Vaxholms kommun, har fått till följd otaliga anmälningar till Sveriges Justitieombudsman (JO).

Facebook-griuppen Veikko vs Vaxholm har på en vecka växt tiofalt. Också namnlistor till stöd för krigsveteranen har lagts ut på nätet.

Att antalet svenskar som stödjer Veikko är så stort, kommer sig av att Aftonbladet berättat om Veikkos öde och att den artikeln röstades fram som den nyhet som gjort mest avtryck under veckan.

Artikeln är ganska lång och det är svårt för oss som upprätthåller den här bloggen att hinna översätta, informera och skriva samtidigt som vi har våra arbeten att sköta. Men det mesta i artikeln är redan känt också för våra enbart svenskspråkiga läsare.

Tack för tipset / Kiitos vinkistä Karin Rinne-Halme!

Veckobrev – viikkokirje: Vägen framåt

”Jag känner mig desperat. Funderade inatt på att om man skulle ta och demonstrera. Ta med sig sovsäck, liggunderlag och matsäck och ”parkera” utanför Vaxholms kommunhus, tills dom säger JA till att till att Veikko får flytta…”. / Iris

Iris, en av medlemmarna i FB-gruppen uttrycker det väldigt många verkar känna i fallet Veikko vs Vaxholm. Frustration. Och en oerhörd vilja att göra någonting.

Uttalandet är talande för det engagemang som fullkomligen forsat ut i Facebook och på bloggen under den senaste veckan. I förra veckobrevet skrev jag att vi kommit upp i 1600 medlemmar. Idag är vi uppe i drygt 17 000! Det är makalöst, och ett bevis på att den gamla finska devisen från krigstiden i allra högsta grad fortfarande gäller. Kaveria ei jätetä – man lämnar inte en kamrat!

Det var i tisdags som Aftonbladet skrev stort om fallet. Martin ”E-type” Erikson hade sett inslaget om Vaxholms behandling av Veikko och bestämt sig för att själv åka och besöka honom. Naturligtvis blev Sveriges största kvällstidning då intresserad. Enligt Aftonbladet var artikeln om Veikko den nyhet som gjorde störst avtryck i veckan! Tack Martin för ditt stöd.

Därefter har det fortsatt. SVT, SR, Yle, MTV 3, svenska och finska dags- och kvällstidningar har hjälpt till att göra Veikkos fall känt för allmänheten i båda länder. Och framförallt är det ni – alla underbara, engagerade Veikko-stödjare som sett till att stödet vuxit något enormt! Så pass mycket att en president, fyra ministrar (två finska och två svenska) och riksdagsledamöter uttalat sitt stöd för Veikko. Ett antal JO-anmälningar mot de ”ansvariga” i Vaxholms kommun har gjorts och det går nuförtiden att läsa om Veikkos öde i artiklar om Vaxholm på Wikipedia. Den driftighet och aktivitet som så många visat under den gångna veckan värmer oerhört. Det är också något som de ”ansvariga” i Vaxholm aldrig hade väntat sig.

I tisdags fick vi till sist, efter att ha stått ute i kvällskylan i nära två timmar, träffa de ”ansvariga” i socialnämnden. Ordf Annicka Hörnsten Blommé (M), ledamot Anette Dahlgren (S) och socialchefen Susanne Erixon. Det blev ett ganska laddat möte och det första de tre frågade var ”vad har ni för relation till den här mannen, egentligen”? De ”ansvariga” kan helt enkelt inte förstå hur andra människor orkar bry sig om en 90-årig, skröplig finsk krigsveteran, utan att vara nära släkt eller gamla vänner! Och det här är alltså människor som har som jobb att bestämma och bry sig om just de gamla och svaga i samhället.

Hur många ska vi behöva bli innan Vaxholm med sina politiker och tjänstemän ska agera? Ska vi sätta kommunen i blockad? Svälta ut dem? Ska vi annektera Vaxholm, dra ut de ansvariga och rulla dem i tjära och fjädrar? NEJ! De ska göra sitt jobb! Det är allt vi begär! Det är allt Veikko vill! / Heikki

Heikki – kanske, kanske börjar politikerna lyssna nu. Igår träffade Merit och jag Veikko igen. Med karelska piroger, äggsmör och Tapio Rautavaaras samlings-cd delade vi många skratt tillsammans. En som också tog sig tid för att träffa Veikko var den högsta politikern i Vaxholm – kommunstyrelsens ordförande Per Mosseby (M). Det blev ett lyckat möte. Veikko fick själv berätta om vad han vill och hur den långa väntan varit för honom. Det verkade som att Per Mosseby verkligen lyssnade. Tillsammans med Pentti skrev Veikko sedan en ny ansökan om en flytt till finskspråkiga Suomikoti – eftersom socialnämnden hävdar att en ansökan aldrig gjorts (????) – som därefter, med översyn av Per Mosseby togs till kommunhusets brevlåda. Om detta är vad som behövs för att Veikko ska få komma till Suomikoti – so be it!

Nu på onsdag, den 2 juni har socialnämnden ett extrainkallat möte. Vi kan bara hoppas att nämnden tagit sitt förnuft till fånga och fattar rätt beslut. Vi kommer i alla fall att finnas på plats för att få ett besked. Mötet börjar klockan 17.30 och vi vill att så många som möjligt ansluter sig för att visa att vi inte kommer att sluta innan Veikkos vilja och rättmätiga önskan tillgodosetts.

Under tiden – skriv, ring, maila, fortsätt göra allt det ni gjort så bra hittills!

Mikko Viitala

Och samma på finska:

”Jag känner mig desperat. Funderade inatt på att om man skulle ta och demonstrera. Ta med sig sovsäck, liggunderlag och matsäck och ”parkera” utanför Vaxholms kommunhus, tills dom säger JA till att till att Veikko får flytta…”. / Iris

Iris, yksi FB-ryhmän jäsenistämme ilmaisi sen, mitä monet tuntevat. Turhautuneisuuden. Ja palavan halun tehdä jotain.

Lausunto on puhuva esimerkki siitä tahdosta ja innosta, jota on suorastaan tulvinut FB-sivuilla ja blogilla kuluneen viikon aikana. Viime viikkokirjeessä kerroin jäseniä olevan yli 1600. Tänään meitä on yli 17 000! Uskomatonta, ja todiste siitä, että vanha sota-ajan lause ”kaveria ei jätetä” edelleen pätee kun tosipaikka on kyseessä.

Tiistaina Aftonbladet kirjoitti jutun Veikon tapauksesta. Martin ”E-type” Eriksson oli nähnyt ja kuullut Vaxholmin käsittämättömästä tavasta käsitellä Veikkoa ja päättänyt itse lähteä paikalle selvittämään asiaa. Ruotsin suurin iltalehti oli tietenkin oitis kiinnostunut asiasta. Tuloksena oli lehden mukaan kuluneen viikon eniten mielenkiintoa herättänyt artikkeli! Kiitos Martin tuestasi.

Ja sen jälkeen myllytys on jatkunut. SVT, Ruotsin radio, Yle, MTV 3, päivä- ja iltalehdet molemmissa maissa ovat tehneet Veikon kohtalon tunnetuksi molemmin puolen Pohjanlahtea. Mutta ennen kaikkea te – kaikki innokkaat ja kiinnostuneet Veikon tukijat – olette saaneet aikaan sen, että tukivoimat ovat kasvaneet päivä päivältä voimakkaammiksi! Jopa sen verran, että presidentti, neljä ministeriä (kaksi suomalaista, kaksi ruotsalaista) ja kansanedustajat ovat heränneet ja ilmaisseet tukensa Veikon asialle. Oikeusasiamiehelle on tehty ilmoituksia ja Veikon kohtalosta voi nykyisin lukea myös Wikipediasta, kohdasta ”Vaxholm”. Osoittamanne aktiivisuus ja oma-aloitteisuus lämmittää ja on yllättänyt myös Vaxholmin päättäjät.

Tiistaina tapasimme muutaman heistä. Parin tunnin seisomisen jälkeen kaupungintalon edustalla, pääsimme vihdoin sisään. Paikalla olivat sosiaalilautakunnan puheenjohtaja Annicka Hörnsten Blommé (M), lautakunnan jäsen Anette Dahlgren (S) ja sosiaalipäällikkö Susanne Erixon. Heti ensimmäiseksi he kysyivät ”minkälainen suhde teillä oikeastaan on tähän vanhaan mieheen”?

Vaxholmin ”päättäjät” eivät yksinkertaisesti voi käsittää miksi joku jaksaa välittää vanhasta, sokeasta suomalaisesta sotaveteraanista olematta hänelle sukua tai läheinen ystävä! Ja kyseessä on siis ihmiset, joiden tehtävänä on huolehtia ja välittää vanhojen ja heikkojen hyvinvoinnista.

Hur många ska vi behöva bli innan Vaxholm med sina politiker och tjänstemän ska agera? Ska vi sätta kommunen i blockad? Svälta ut dem? Ska vi annektera Vaxholm, dra ut de ansvariga och rulla dem i tjära och fjädrar? NEJ! De ska göra sitt jobb! Det är allt vi begär! Det är allt Veikko vill! / Heikki

Heikki – ehkä, ehkä poliitikot alkavat pikkuhiljaa kuunnella. Eilen Merit ja minä tapasimme jälleen Veikon. Söimme karjalanpiirakoita munavoin kera, kuuntelimme Tapio Rautavaaran kokoelma-CD:tä ja nauroimme yhdessä. Paikalle saapui myöhemmin myös kunnanvaltuuston puheenjohtaja Per Mosseby (M). Tapaaminen oli onnistunut. Veikko sai meidän tulkitsemana itse kertoa toivomuksistaan, tarpeistaan ja kuinka hän on kokenut tämän kaiken. Vaikutti siltä, että Per Mosseby todella kuunteli. Veikko ja Pentti kirjoittivat myös uuden anomuksen siirrosta Suomikotiin – sosiaalilautakuntahan väittää nyt ettei oikeanlaista hakemusta ole edes jätetty (!!!??) – jonka jälkeen Pentti, Per Mossebyn saattamana, jätti anomuksen kunnantalon postilaatikkoon. Jos tämä kaikki vaaditaan, jotta Veikko vaan pääsee Suomikotiin, niin menköön!

Keskiviikkona, 2 kesäkuuta sosiaalilautakunta kokoontuu ylimääräiseen kokoukseen. Toivon mukaan kunta on ottanut järjen käteen ja tekee oikean päätöksen. Aiomme joka tapauksessa olla paikalla. Kokous alkaa klo 17.30 ja haluamme, että niin moni kuin mahdollista saapuisi paikalle näyttämään kunnalle, että emme luovuta ennen kuin Veikon tahto on toteutettu.

Sillä aikaa, tehkää niin kuin tähänkin saakka – kirjoittakaa, soitelkaa, lähettäkää sähköpostia kunnalle ja kertokaa mielipiteenne!

Mikko Viitala

Jan Björklund, Folkpartiet, om Veikko

Så här skriver Folkpartiledaren och skolministern Jan Björklund i en Kommentar angående Veikko Virtanen i Vaxholm, idag, den 28 maj:

Krigsveteranen Veikko Virtanens öde berör många. Han är änkling och blind och önskar komma till ett äldreboende där man talar finska så att han kan göra sig förstådd. Min morfar var också finsk krigsveteran och jag  blir djupt berörd av Veikkos situation.  Våra äldre måste ges rätt att välja och ges möjlighet till omvårdnad utifrån de behov som finns. Jag hoppas att krigsveteranen Veikko Virtanens situation snabbt får en positiv lösning.

Tack för stödet, Jan Björklund!

Martin ”E-type” Eriksson: ”Det kunde ha varit min egen gudfar”

Howdy Vänner, alltså Ni som är helt övertygade om att mitt engagemang i Vekko Virtanens  öde är fullkomligt på riktigt och inget mediajippo eller jakt på pluspoäng.

Vad jag hoppas på är att jag med mitt ganska ljumna kändisskap får vara med och förändra denna gamla trevliga mans livsöde på ålderns höst, precis som Du som är med i denna grupp hoppas på. Jag har pratat en del med Mikko, som startat denna FB grupp, om just det faktum att jag å ena sidan kan bidra med att tex. få med Aftonbladet att skriva om Veikko men att baksidan är att det alltid kommer att finnas jönsar som letar efter det negativa. Vi var rörande överens om att de som tror att min inblandning är för egen vinning är inga vi bryr oss om …alls.

Nå. För min del startade mitt intresse när jag vid middagsbordet får se ABC nytt visa ett inslag om Veikko. Jag kunde bara inte tro att detta händer år 2010 i det lilla riket Sverige. Inte på riktigt. Min första tanke var att det lätt kunde ha varit min egen gudfar Torbjörn Koch som var från Finland men tyvärr dog för några år sedan. Han blev till skillnad från Veikko något dement men behöll sina språk. Min andra tanke var lite kaxigt, fan, detta måste vi ändra på. Helt klart är att det rör sig om pengar och även om dom är helt slut i min bransch så kunde man ju sätta ihop en insamling eller något för att ordna en flytt från Vaxholm till SuomiKoti för Veikko… alltså något måste ju kunna göras!

Men jag bör kanske nämna att min gudmor är från Danmark så om samma sak hade hänt henne hade jag gjort allt jag kunnat även för henne.

Jag bestämde mig för att åka ut till Vaxholm och hälsa på Veikko och på vägen dit ringde jag upp Äldreomsorgschefen i Vaxholm Margot Franzén för att höra hur det hela gått till. Margot var synnerligen iskall och på inget sätt tillmötesgående utan konstaterade bara att ”du skall inte tro på allt som sägs i media, Veikko har finsktalande personal på sitt boende”. – Jaha, sa jag, vad bra för då kan någon översätta åt honom vem den gängliga och långhåriga gästen är, när jag kommer dit? Härvid tystnade Margot och jag förstod att något inte stämde.

Väl inne på Veikkos rum fanns visserligen en trevlig kvinna ur personalen där men som inte ens kunde säga skål på finska och det var inte förrän Veikkos son Pentti kom som Veikko fick reda på varför jag var där.  Veikko var precis så där ledsen som på teve när han berättade om sin situation. Pentti var försiktigt upprörd men jag såg hur det kokade i honom över hur hans gamle far blev behandlad. Jag tog med lite blommor och några talböcker med bla Järvinen och en cd-freestyle men jag förstod senare på Pentti att det var lönlöst för personalen hade minsann inte tid att byta cd åt Veikko. Nähä. Men Veikko får lyssna i Penttis bil när de åker.

Igår blev jag glad för då ringde Ekerö Kommuns informationschef Johan Elfver och berättade hur upprörda de blivit på kommunen över artikeln i Aftonbladet. Han berättade att Veikko var mycket välkommen till ett trevligt hem på Färingsö med finsktalande personal både på dagen och natten om bara Vaxholm var med på att släppa Veikko och att Veikko själv ville det. Det blir ju en bit att åka då Färingsö ligger längre bort än SuomiKoti i Enskede men Pentti blev glad över förslaget och skulle kolla med Pappa Veikko.

Men Veikko vill till SuomiKoti och enligt den mycket trevliga verksamhetschefen Katarina Åberg finns det plats för Veikko..men ingen har kontaktat henne från Vaxholms kommun!? Sanningen är att det kostar normala 2079 kronor per dygn för Veikko att bo på SuomiKoti och som jag snokat reda på betalar Vaxholm inte ens hälften på det Norlandiaägda hemmet Cyrillius. Exakt där ligger problemet. Och det är ju inte så konstigt att det är billigare i Vaxholm när där inte finns den personal som behövs.

Så är läget just nu och om något inte har hänt sista timmarna sitter Veikko i sitt mörka, tråkiga, tysta rum ensam på sin säng…saknar sin fru och funderar på finska.

Martin E-type Eriksson

Raka rör från Finlands migrationsminister Astrid Thors

Idag har flera medier fortsatt sin bevakning av fallet Veikko vs Vaxholm. Aftonbladet, SVT ABC, och SVT Uutiset hör till dessa. I Uutisets inslag framträdde Veikko, som var mycket rörd och glad över det engagemang som folk visat. Se gärna inslaget här (textat på finska och svenska) för att se hur fullständigt tydlig och klarspråkig 90-årige Veikko är!

Tydlig och klarspråkig var även Finlands migrationsminister Astrid Thors, som uttryckte stark kritik mot Vaxholms agerande. Thors har försökt få kontakt med Vaxholms kommun i 3 veckors tid (!) utan att ens få ett svar. Det är verkligen beklämmande för Vaxholm. Då förstår man att Veikko fått kämpa i snart ett år för att få sin vilja igenom …

Här kommer Astrid Thors kommentarer från Uutisets inslag:

– När jag fick höra om det här första gången via olika organisationer, så vände vi oss till Vaxholms kommun. Vi har upprepade gånger bett sociala myndigheter där om en redogörelse för hur man hanterar den här frågan. Fram till i går (25 maj) hade vi ännu inte fått svar.

– Det är inte förenligt med svensk förvaltningslag. Det kanske vittnar om en villrådighet – man vet inte hur man ska förfara. Men ändå: om man tittar på vad lagboken säger så anser vi att även Veikko Virtanen har rätt att få service på sitt modersmål.

– Även om Vaxholm inte ingår i det nya förvaltningsområdet så säger lagen även i Sverige att man vid behov ska få service även på ett annat språk. Och Veikko Virtanen  -om någon behöver – det i sin nuvarande situation!

– Dessutom tror jag att Vaxholms kommun har det rätt bra ställt ekonomiskt…

Så talar en finsk minister!

Över 10 000 medlemmar som stödjer Veikko!

Det var en hektisk dag igår. Aftonbladet, Iltasanomat, Hufvudstadsbladet, SVT ABC och Uutiset och andra medier skrev och berättade om Veikkos fall. Finlands president Tarja Halonens kommentar kring fallet och folkhälsominister Maria Larssons uttalande eldade på debatten ytterligare. 

Och så sprider sig ordet allt fortare – idag, på morgonen, är vi över 10 200 medlemmar i gruppen Veikko vs Vaxholm på Facebook!

Tyvärr har vi inte hunnit uppdatera bloggen så ofta under det senaste dygnet, men vi gör allt för att hålla alla uppdaterade kring fallet. Mer info kommer löpande – följ och kommentera Veikkos fall här och på Facebook.

Tack för allt stöd – kampen går vidare.  Spread the word!

Aftonbladet och Iltasanomat tar upp Veikkos kamp

Sveriges och Finlands största kvällstidningar, Aftonbladet och Iltasanomat berättar idag om Veikkos fall.
Tack Martin ”E-type” Eriksson och alla ni andra för stödet!

Vi är nu uppe i snart 3300 medlemmar på Facebook!.
Fortsätt sprida ordet och kom till Vaxholm, Eriksövägen 27b kl 17.30 ikväll!